25 enkla idéer som stöder planen för småbarnspedagogik

Den nya planen ställer krav på våra arbetsmetoder och förhållningssätt, vilket innebär en utmaning för oss alla. När man börjar fundera på hur verksamheten ska förändras är det kanske lättast att först ta till sig korta och handfasta tips. Jag har försökt leta efter just sådana enkla, konkreta idéer som stöder planen för småbarnspedagogik.

Jakten tog mig till undervisningsrådet Martti Hellströms blogg och hans lista på 100 enkla idéer för att utveckla sin undervisning. Idéerna som räknas upp berör läroplanen inom den grundläggande utbildningen (som ju har många gemensamma utgångspunkter med vår plan) – så jag har inspirerats av listan och särskilt tagit till mig de tips som även kan tillämpas på småbarnspedagogiken. Jag har även använt några andra källor, se förteckningen i slutet. Med listan nedan vill jag försöka uppmuntra dig som läser att våga ta de första stegen att börja utforma verksamheten så att den omfamnar barnens delaktighet och tillvaratar deras styrkor och intressen. Hoppas du bland punkterna hittar någonting som tilltalar dig.

25 enkla idéer som stöder planen för småbarnspedagogik:

1. Utforma avdelningens regler och förhållningssätt tillsammans med barngruppen. Diskutera hur vi behöver bete oss för att alla ska må bra och trivas tillsammans. Se över reglerna med jämna mellanrum.
2. Låt barnen vara med och påverka hur avdelningen ska inredas. Vilka möbler behövs? Var ska olika leksaker finnas?
3. Visa flexibilitet gällande dagsstrukturen. Håll samling när tillfälle ges, inte på någon bestämd tid. Undvik att avbryta barnen mitt i en lek eller aktivitet. Ordna en spontan samling om barnen tar initiativ till att sjunga, ramsa eller läsa en bok.
4. Låt barnen välja var de leker. Lekplatser kan uppstå på andra ställen än de avsedda, t.ex. i tamburen eller i förrådet.
5. Låt barnen själva välja ett mål för dagen/veckan/månaden. Vad vill de öva på? När perioden är slut, gå igenom målen tillsammans och ge positiv uppmuntran till varje barn.
6. Låt barnen framföra sina önskemål. Ansträng dig för att förverkliga barnens idéer.
7. Ge barnen en uppgift där det inte finns någon lösning som är rätt eller fel. Visa att det finns olika sätt att se på saker.
8. Fråga barnen om deras åsikter. Värdesätt dem.
9. Innan ni börjar med ett nytt tema: gå igenom vad barnen redan vet om det ni ska arbeta med. Gör en tavla där barnens förförståelse sammanställs och ha den som utgångspunkt när ni skapar mera kunskap.
10. Hitta på små ansvarsuppgifter, som barnen får turas om att sköta.
11. Låt barnen göra en lista över saker de är bra på, som de kan hjälpa andra med.
12. Skapa skräddarsydda situationer för varje barn att lyckas – en liten uppgift som barnet kan klara av på en gång. Låt barnet glädjas över sitt kunnande!
13. Lek tillsammans med barnen, engagera dig i deras aktiviteter! Var en medupptäckare.
14. Var uppmärksam på om något barn lämnar utanför leken eller samtalet, hjälp det komma med.
15. Försök att prata så lite som möjligt, låt barnen prata. Lyssna på dem istället. Bekräfta barnen, ta tid för dem och möt dem där de är i stunden.
16. Utforma aktiviteterna så att de innehåller flera alternativ som barnen kan välja mellan.
17. Se till att du säger något uppmuntrande till alla barn dagligen.
18. Fråga barnen vilka saker de tycker mest om på dagis.
19. Planera veckoprogrammet tillsammans med barnen. Låt barnen fundera på hur aktiviteterna bäst kunde genomföras.
20. Observera ditt eget beteende. Hur skapar du ännu mer glädje, lugn och trygghet i barngruppen?
21. Gör inte uppgifter i barnens ställe. Hjälp dem att utföra uppgifterna självständigt.
22. Låt barnen rösta om något ni gör på avdelningen.
23. Sitt med barnen i famnen och prata med dem.
24. Som avslutning på dagen – låt barnen bedöma hur bra dagen har varit, t.ex. med trafikljusfärger. Fortsätt utvärdera varje dag och följ med vartåt utvecklingen går.
25. Som avslutning på dagen – ge uppmuntrande respons till varje barn (för att det är hjälpsamt, humoristiskt, artigt, lyssnar, följer regler, försöker, är modigt osv.)

Detta var några tips. Du kan säkert komma på flera, så fyll gärna på!

Källor: Undervisningsrådet Martti Hellströms blogg: http://pedagogiikkaa.blogspot.fi/2016/07/100-helppoa-ops-ideaa.html, Artiklar ur Tidningen Förskolan: http://forskolan.se/fragan-ar-inte-om-utan-hur/, http://forskolan.se/se-det-som-inte-sags

Skrivet av Johanna, koordinator.

Idag firas småbarnspedagogikens egen dag!

Utbildningsstyrelsen (UBS) har utlyst 5:e september till småbarnspedagogikens egen dag. Tanken med dagen är att uppmärksamma småbarnspedagogikens betydelse för samhället och fira att de nya lokala planerna för småbarnspedagogik har trätt i kraft. Varje enhet får själva avgöra hur dagen firas.

I flödet på sociala medier ser jag att flera av er uppmärksammar småbarnspedagogikens dag på något sätt och jag hoppas ni alla får en givande dag! Man behöver heller inte uppmärksamma dagen just idag, men jag hoppas ni alla ordnar någon form av evenemang under hösten för att synliggöra den nya planen för småbarnspedagogik. Presentera planens innehåll för vårdnadshavarna och förklara på vilket sätt den påverkar den småbarnspedagogiska verksamheten!

När det gäller småbarnspedagogikens betydelse för samhället vill jag som småbarnsförälder gärna lyfta fram personalens roll. Det är en fantastisk insats ni gör för våra barn varje dag – vi är otroligt lyckligt lottade som får leva i ett samhälle där kunniga, engagerade och lyhörda människor tar hand om våra yngsta medborgare och främjar att de utvecklas och lär sig! Var stolta över er själva och det viktiga arbete ni utför!

Skrivet av Johanna, koordinator.

Tips: Förskolepodden!

På fortbildningar får vi ofta tips på material och litteratur som berör vårt arbete med barn. Själv har jag en lång lista på böcker som jag tänkt läsa sen när jag har tid, men den tiden tycks inte alltid vara så lätt att hitta. Kanske är vi fler som känner likadant…

För något år sen upptäckte jag poddarnas magiska värld. Det finns så många intressanta, underhållande och lärorika poddar – det är bara att välja beroende på humör. Poddar kan man lyssna på via telefonen, pekplattan eller datorn – t.ex. när man städar, lagar mat, motionerar eller bara ligger på soffan. Plötsligt är tidsbristen inte ett problem!

Nu har jag hittat en riktigt bra podd som berör småbarnspedagogiken, nämligen Förskolepodden: Vi pratar förskola. Det är fråga om en rikssvensk podcast där förskolelärarna Sofie och Josefin diskuterar och reflekterar kring olika teman. I vissa avsnitt har de även besök av olika gäster. Podden tar dels upp större helheter, t.ex. utvärdering, verksamhetskultur och värdegrund, men dels också mer vardagsnära fenomen, så som måltiderna och bemötandet. Avsnitten är oftast kring 30 minuter långa.

Förskolepodden hittar ni med telefonens/pekplattans hjälp bl.a. via apparna iTunes och Acast. På internet finns alla avsnitt på webbsidan: http://vipratarforskola.libsyn.com/

Lyssna gärna!

skrivet av Johanna, koordinator.

Nytt verksamhetsår – ny plan för småbarnspedagogik!

Jag hoppas att du som läser haft en skön sommar och känner dig inspirerad inför det nya verksamhetsåret. Hösten innebär ju alltid en nystart inom vår bransch – vi får nya barn i gruppen, kanske nya arbetskamrater eller t.o.m. en helt ny arbetsplats. Oavsett hur mycket eller lite de yttre omständigheterna förändras för just dig, så har vi alla fått ett helt nytt arbetsredskap att använda oss av i verksamheten – nämligen den nya planen för småbarnspedagogik!

Under det förra verksamhetsåret utarbetade vi tillsammans en regional plan för småbarnspedagogik, som varje kommun därefter har kompletterat med sina lokala särdrag. Slutresultatet är att alla kommuner har en egen lokal plan för småbarnspedagogik, som ändå till största delen innehåller text som är gemensam för alla regionens fem kommuner. Genom att samarbeta kring utarbetandet av planen har vi lärt oss av varandra och att skapat förutsättningar för en likvärdig småbarnspedagogik av hög kvalitet inom hela regionen.

Den stora förändringen fr.o.m. i höst är att de nya lokala planerna, som baserar sig på de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik, är bindande för oss. De nationella grunderna är alltså ingen rekommendation, utan en föreskrift som måste följas. I alla kommuner har de lokala planerna för småbarnspedagogik behandlats och godkänts av förtroendeorganen. Den formella delen är alltså avklarad – vi har ett nu ett styrdokument som vi är ålagda att förverkliga. Nu fortsätter arbetet med att genomföra planen för småbarnspedagogik i praktiken!

Jag och Karin, som koordinerar Lärstigen-projektet, har åkt runt i en del av kommunerna och informerat om de aktuella förändringarna i samband med personalens fortbildningsdagar. Min uppgift har varit att berätta om de viktigaste tyngdpunkterna i den nya planen för småbarnspedagogik. Nedan tänkte jag lägga in ett par bilder som jag tycker åskådliggör de nya utgångspunkterna för planeringen av den pedagogiska verksamheten i barngruppen.

Bild 1 och 2. Barnets plan för småbarnspedagogik och cirkeln för mångsidig kompetens.

Bild 3. Småbarnspedagogikens fem lärområden.

Fr.o.m. i höst tar alla kommuner i bruk en ny ”barnets plan för småbarnspedagogik”, som uppfyller de krav som de nationella grunderna ställer på dokumentet. Genom att utarbeta en egen plan för småbarnspedagogik för varje barn som deltar i verksamheten, säkerställer vi att varje barns individuella intressen och behov kartläggs och beaktas. Utgående från barnen i gruppen planerar vi sedan in pedagogiska aktiviteter som stöder målen för mångsidig kompetens (kapitel 2.6 i planen för småbarnspedagogik) och de fem lärområdena (kapitel 4.5).

För att kunna förverkliga planen för småbarnspedagogik inom verksamheten bör vi dels läsa och begrunda själva dokumentet på egen hand, men också diskutera olika avsnitt tillsammans med våra kollegor. Enligt mig finns det många nyckelord som ständigt återkommer i texten (se bilden nedan); dessa bör vi begrunda och fundera på vad de innebär i just vår barngrupp.

Försök göra reflektionen till en del av vardagen inom småbarnspedagogiken! Diskutera i samband med aktiviteter och fundera på hur planen för småbarnspedagogik förverkligas rent konkret! Ikraftträdandet av den nya planen för småbarnspedagogik innebär att vi blir tvungna att utmana oss själva, men vi kommer troligtvis att lära oss mycket och utvecklas under processens gång.

Under hösten kommer jag att fortsätta arbeta deltid med förverkligandet av planen för småbarnspedagogik. Jag är därför mycket intresserad att ta del av era tankar och upplevelser kring att arbeta med den nya planen! Genom att få ta del av era erfarenheter från olika håll kan vi förhoppningsvis utarbeta goda modeller som kan hjälpa oss i arbetet. Jag önskar alla en inspirerande höst!

Skrivet av Johanna, koordinator.

Barns delaktighet

I den nya planen för småbarnspedagogik betonas vikten av barns delaktighet, barnen skall göras delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderandet av verksamheten. Barnen skall få känna att deras röster blir hörda, att deras åsikter och tankar värdesätts och tas i beaktande. Genom delaktighet utvecklar barn förståelse för gemenskap, rättigheter, ansvar och konsekvenser av val.  Under höst- och vårterminens arbete med den regionala planen för småbarnspedagogik har jag många gånger funderat kring mina egna arbetssätt och på vilket sätt jag kunde göra barnen mera delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Nedan följer ett konkret exempel.

På schemat i min planering stod gymnastikstund och jag funderade kring hur jag kunde göra barnen mera delaktiga i planeringen av denna. Jag samlade barngruppen som bestod av åtta stycken femåringar i ring kring ett sort vitt papper, tillsammans ritade vi ut rummen som vi hade till förfogande och den fasta inredningen där. Sedan förklarade jag för dem att vi tillsammans skall planera en motorik/hinderbana. Några av barnen tittade fundersamt på mig och undrade ”Va? Ska vi? Menar du att vi ska göra? ”. Redan här märkte jag förvåningen hos barnen och även glädjen från deras sida i att få vara delaktiga i planeringen. I tur och ordning fick barnen välja något redskap som de ville använda sig av och på vilket sätt vi skulle använda dem. Sedan ritade vi in redskapen på pappret på den plats som barnen valt. Ganska snabbt märkte jag själv på vilka ställen de olika stationerna skulle kollidera med varandra och fick bita mig själv i läppen för att inte korrigera barnen. När alla valt redskap och rörelse så kunde jag till min stora glädje se att vi fick en väldigt varierande motorik/hinderbana. Tillsammans placerade vi ut redskapen på de olika platser som barnen valt och vi prövade att genomföra alla stationer. Snabbt märkte nu barnen vilka stationer som behövde flyttas för att hinderbanan skulle löpa smidigare, vi korrigerade och fortsatte. När vi var klara satte vi oss ner och utvärderade, glada, svettiga och ivriga konstaterade alla att detta var roligt, vi funderade kring vad som var bra och vad skulle vi ha kunnat göra annorlunda. I ivern fortsatte vi och planerade även ännu en motorikbana med några nya stationer, några favoriter och några korrigeringar. Efteråt kunde jag konstatera att vi hade en väldigt givande och rolig gymnastikstund. Glädjen och ivern hos barnen som fanns efter att de själva fått vara delaktiga i planeringen var belöning nog, och jag kunde konstatera för mig själv att det är ett vinnande koncept att låta barnen ta mer plats i planeringen av verksamheten, vare sig det är i små aktivitetsstunder eller i större teman som präglas i hela verksamheten.

Beträffande barns delaktighet är det ett område där jag tror att vi behöver utmana oss själva som pedagoger att låta barnen ta mera plats. Det betyder inte att vi skall ge över hela ansvaret till barnen, vi behöver ge dem ramar inom vilka de kan påverka för det viktigaste är att de ges möjlighet att påverka och att de får känna att deras åsikter värderas och blir hörda.

Skrivet av Anna-Pia Sundström, barnträdgårdslärare i Kronoby och medlem av arbetsgruppen för den regionala planen för småbarnspedagogik

Lekens betydelse för barnets utveckling, lärande och välbefinnande

I de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik framhävs lekens betydelse för barnets utveckling, lärande och välbefinnande. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att ge barnen möjligheter till olika slags lekar. Även om barnet inte upplever leken som ett verktyg för lärande, utan som ett sätt att vara och leva, så lär sig barnet genom leken. I leken är barnen aktiva aktörer, de strukturerar och utforskar omgivningen, utvecklar sociala relationer och skapar mening utifrån sina erfarenheter.

De nationella riktlinjerna slår fast att leken ska vara ett centralt arbetssätt inom småbarnspedagogiken. Leken kan vara spontan eller ledd, den kan innehålla drama, improvisation, sagor, ramsor och ordlekar. Med hjälp av leken bygger vi upp enastående fantasivärldar som tillåter oss prova sådant som annars inte skulle vara möjligt. En lekfull samvaro bidrar också till att skapa trygghet och en positiv atmosfär vid verksamhetsenheten. När vi utarbetar den regionala planen för småbarnspedagogik ska vi enligt Grunderna också beskriva på vilket sätt vi stöder barnens lek inom småbarnspedagogiken.

Lekens betydelse har varit ett återkommande diskussionstema under arbetsgruppens träffar. När vi grunnat på frågan om hur vi på bästa vis tryggar förutsättningarna för lek har vi bl.a. kommit fram till följande slutsatser:

• Vi måste prioritera leken – ge den tid, utrymme och se till att vi har lämpliga och tillgängliga lekredskap vid enheterna.
• Leken ska få synas och höras, vi måste anpassa lärmiljöerna efter de former som leken tar sig.
• Vi ska försöka att inte i onödan avbryta barnens lek
• Vi behöver ofta handleda leken, antingen utanför den eller genom att själva delta i leken
• Vi behöver se till att alla barn har möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga
• Vi behöver alltid vara närvarande i leken, så att vi upptäcker eventuella konfliktsituationer och ingriper i dem.

Enligt Grunderna ska personalen även iaktta och dokumentera barnens lek. Genom att observera leken får personalen insikt i barnens tänkande, intressen, känslor och upplevelser. Observationerna ska användas för att planera och handleda leken och den övriga verksamheten.

Personalen ska även diskutera lekens betydelse med vårdnadshavarna. Det är inte självklart att alla känner till och förstår hur viktig leken är för barnen, och därför kan det behöva tydliggöras. Den här bilden tycker jag åskådliggör hur fantastiskt många färdigheter barnet övar på genom att leka:

Kommer du som läser på andra sätt att stöda leken inom småbarnspedagogiken? Kommentera gärna inlägget med egna idéer!

skrivet av Johanna, koordinator.

Samarbete – en röd tråd i den nya planen för småbarnspedagogik

Jag hoppas alla ni i personalen känner motivation och energi inför det nya årets utmaningar. Nu är det bara drygt ett halvår kvar innan den nya planen för småbarnspedagogik träder i kraft och de nya tankegångarna på allvar ska börja omsättas i praktiken. Vi har kommit en bra bit på väg i arbetet med planen, men vi har nog en intensiv tid framför oss innan alla delar är klara.

Årets första blogginlägg vill jag ägna åt att filosofera lite kring samarbetet inom småbarnspedagogiken. Samarbete är något som uppmärksammas genomgående i de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik, och därför bör vi fundera på hur våra befintliga samarbetsstrukturer ser ut och hur de borde vidareutvecklas.

Barnens vårdnadshavare utgör givetvis småbarnspedagogikens viktigaste samarbetsparter och vår målsättning bör vara att skapa ett förtroendefullt och ömsesidigt samarbete med de personer som har huvudansvaret för barnens fostran. Begreppet delaktighet förekommer också frekvent i de nationella riktlinjerna och tanken är att såväl barn som vårdnadshavare ska ges ett ökat inflytande över den småbarnspedagogiska verksamheten. För att engagera vårdnadshavarna bör personalen ha ett initiativtagande och aktivt grepp – vi bör öppet ställa frågor, kartlägga vårdnadshavarnas syn på saker och ting samt diskutera målsättningarna och värderingarna kring det fostrande arbetet. Vårdnadshavarna bör känna att deras tankar och synpunkter värdesätts. Genom att försöka etablera en god relation med vårdnadshavarna redan under inskolningen, stärker vi möjligheterna för att kunna samarbeta konstruktivt med dem vid eventuella svårigheter framöver.

Inom småbarnspedagogiken bör vi även säkerställa att vi bedriver ett ändamålsenligt samarbete med andra instanser, t.ex. social- och hälsovården, förskolan och den grundläggande utbildningen, bespisnings- och städpersonal samt kommunernas kultur-, idrotts- och bibliotekstjänster. Syftet med samarbetet är att försäkra sig om att den småbarnspedagogiska verksamheten motsvarar barnens behov. För att utveckla det mångprofessionella samarbetet bör vi skapa systematiska samarbetsstrukturer, hålla oss välinformerade om hur de olika tjänsterna fungerar (när och vart vi ska vända oss i olika frågor) samt aktivt jobba för att sänka trösklarna för det sektoröverskridande samarbetet. Ledningen har ansvar för att etablera konstruktiva samarbetsformer och handleda personalen i det mångprofessionella samarbetet.

Även när det gäller utarbetandet av planen för småbarnspedagogik bör vi se till att våra samarbetsparter ges möjlighet att påverka. Vi kommer att ge bl.a. social- och hälsovården, församlingarna, förskolan och den grundläggande utbildningen tillfälle att ge sina utlåtanden om planen och vi bör se till att alla dessa instanser informeras om de grundläggande tankegångarna vi följer inom verksamheten. Barnens vårdnadshavare kommer att få ett infobrev om den kommande planen för småbarnspedagogik och de kommer även att få möjlighet att påverka planens innehåll genom att fylla i en webb-enkät. Enkäten kommer att genomföras inom januari månad och vi hoppas att vårdnadshavarna tar vara på möjligheten att tycka till om småbarnspedagogiken som deras barn deltar i.

Jag önskar er alla en riktigt fin början på det nya kalenderåret!

skrivet av Johanna, koordinator.

Tankar från fältet

Tisdag 22.11 åkte vi på fortbildningsdag till Vasa för att hämta kunskap och inspiration till arbetet med den pågående regionala planen för småbarnspedagogik. Det var en intressant dag med många diskussioner och vi kunde alla i arbetsgruppen på vårt senaste möte för den regionala planen konstatera att det känns som att vi är på god väg då det gäller vårt arbete.

Ett stort plus och någonting som vi verkar vara rätt ensamma om är ju just att vi ska göra en gemensam regional plan för fem kommuner. Där tycker jag vi ska klappa oss själva på axeln för att vi har insett fördelarna med den varianten. 🙂 Jag upplever det väldigt givande att få sitta med i arbetsgruppen och få diskutera med kollegor från andra kommuner. På det sättet får man jämföra och bredda sin syn på saker och ting och vi i arbetsgruppen ska göra vårt yttersta för att ta det bästa från alla kommuner och göra en riktig superplan 😉

Eftersom de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik nu är en norm så innebär det att vi har skyldighet att följa dem, men en tanke som slog mig under dagen är att om vi på fältet ska kunna genomföra det som står i nya planen så måste vi ju även ha rättighet till olika saker. Planering och utvärdering är något som starkt betonas i nya planen, alltså måste vi ju även ha rätt till tid för personalmöten, teampalavrar osv… Men det är upp till oss att stå på oss och kräva det vi behöver för att genomföra det nya.

För mig betyder den nya planen kanske inte så mycket nytt rent praktiskt men den handlar om ett tankesätt där barnen själva ska vara med och skapa sin vardag. Föräldrar, barn och personal, alla ska känna sig delaktiga och viktiga i vår verksamhet. Klart jag känner att det finns utmaningar som t.ex. den pedagogiska dokumentationen men exakt vad planen innebär konkret i mitt jobb, det kan jag inte svara på ännu.
Men jag tänker så här; ingen ska ju genomföra någonting ensam i denna process. Vi har alla kollegor, chefer, dagvårdsledare osv. Genom diskussioner kring det som står i den nya planen och utvärdering av det jobb vi gör så är jag övertygad om att det här kommer att bli riktigt bra. Som de så klokt uttryckte det i Vasa, kommunikation och reflektion är nyckeln till framgång. 🙂

En riktigt god jul till er alla 🙂

skrivet av Hanna Backa, barnträdgårdslärare i Nykarleby och medlem i arbetsgruppen för den regionala planen för småbarnspedagogik

Småbarnspedagogisk KICK OFF 10.11 och 15.11.2016

Projektet Lärstigen ordnade en småbarnspedagogisk kick off ämnad för nejdens dagvårdspersonal den 10.11 och 15.11. Tillfällena ordnades för att vi ville informera personalen om det utvecklingsarbete som är på gång i våra kommuner. Jag berättade om vårt regionala arbete med planen för småbarnspedagogik och Karin Storbacka, som koordinerar Lärstigen, informerade om det som är aktuellt inom projektet. Som huvudföreläsare vid tillfällena fungerade Christoph Treier, som talade om välmående och utveckling i arbetet.

Uppslutningen vid båda tillfällena var god och det är vi glada och tacksamma för!

För Larsmos personal ordnades en separat föreläsningskväll den 14.11.

Mitt presentationsmaterial om den regionala planen för småbarnspedagogik hittar du i pdf-format under länken nedan:

planen-pa-smabarnspedagogik-kick-off

skrivet av Johanna, koordinator.

Värdegrunden inom småbarnspedagogiken

Vi har i skrivande stund samlats två gånger med arbetsgruppen för att diskutera olika teman som berör den nya planen för småbarnspedagogik. Vi valde att inleda processen genom att behandla värdegrunden och synen på lärande, eftersom de två begreppen utgör stommen för hela verksamheten. För att lyckas skapa en småbarnspedagogik av hög kvalitet bör vi ju ha kommit överens om vilka grundläggande värderingar som ska genomsyra vår verksamhet.

Genom att analysera de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik och fundera på vilka nyckelord som nämns i texten om värdegrunden, har vi utarbetat vår egen gemensamma värdegrund för småbarnspedagogiken i regionen. Eftersom värdegrunden ska vara något som vi bär med oss varje dag, bör vi beskriva den så att den är lätt att komma ihåg. Vi har valt att åskådliggöra värdegrunden i form av en bild.

Vår gemensamma regionala värdegrund för småbarnspedagogiken

Som ni ser ovan är barnen i centrum när vi illustrerar värdegrunden; detta eftersom vi utgår från barnens intressen och behov i verksamheten och för att vi alltid vill se till barnens bästa. Runtomkring barnen samlas våra grundläggande värderingar som utgör ledorden för den småbarnspedagogiska verksamheten. Vi har enats om att lyfta fram fem tyngdpunktsområden i enlighet med de nationella grunderna. De är följande: trygghet, professionalitet, barnets egenvärde, respekt samt hälsosam och hållbar livsstil.

I vår regionala plan kommer vi  utförligt att beskriva vilka aspekter vi väver in i de fem begreppen ovan. Vi kommer även att ge konkreta exempel på hur vi kan jobba i enlighet med värdegrunden.

Förutom värdegrundsfrågorna har vi även diskuterat utvecklande av verksamhetskulturen och lärmiljöerna inom småbarnspedagogiken. Vi har haft fruktsamma samtal och resultatet av dem kommer att dokumenteras i den kommande planen. Det som är viktigt är dock att processen inte stannar inom vår lilla grupp, utan att diskussionerna förs vidare ut på fältet. Vi kommer att få fortsätta fundera på hur vi effektivt förankrar de nya tankarna inom hela vår duktiga personal, som framöver ska jobba i enlighet med den nya planen för småbarnspedagogik. Ett viktigt hjälpmedel i detta arbete kommer att utgöras av Projektet Lärstigen, som framöver ska erbjuda fältet olika evenemang för att synliggöra tyngdpunkterna i planen för småbarnspedagogik.

Skrivet av Johanna, koordinator.